Frissan i dag!!
När Sara stylat...
När jag själv fått "pilla",, kanske inte så mycket förändring ändå... mindre lockar bara!!
Nu ska vi på fest!! hej hopp
Den bästa presenten!!
Funderade på vad han tycker är roligt, han älskar Seinfeldt, precis som jag. Hans favorit är George Castanza o jag funderade lite till på vad man kan hitta om dem förutom DVD-box.
Hittade en sida med posters, där hittade jag också den perfekta planchen som kommer från ett av våra favoritavsnitt!! *skrattar redan*
I den här brillianta idèen kom jag på hur mycket jag hatar den planchen han har uppe nu på nån krigsfilm så jag ska minsann ge honom den planchen och då kommer han ju inte våga annat än att sätta upp den, BYTA RAM ME DEN DÄR KRIGSBILDEN ska jag föreslå... *moahaha*
Folk kommer undra när de kommer hem till oss men.. det tycker jag bara e ännu roligare så här kommer bilden på den berömda planchen:
HAHAHA, jag tycker bilden är sååå rolig!! Den säger mycket... längtar tills han ska öppna, ååå hoppas han me tycker det e skoj! Det e egentligen det enda jag hoppas på... förstår om han inte vill ha den på väggen.. hihi
Bara jobb o ingen vila, bara gno o bara fila...
Det är underbart när de gamla kommer ihåg en och har saknat en, det är skoj att kunna glädja många med bara det lilla som att klappa dem på kinden men FY tusan va det tar emot med mycket annat..
Dofter, alla olika mindre roliga situationer, akuta körningar, otrevliga/otacksamma tanter och gubbar osv... det tar ett tag att vänja sig!
Glädjande nog så är de flesta tacksamma att vi kommer, en dam igår blev helt tårögd för att jag klappade om henne och sa att det kommer ordna sig, det var precis som hon sööög åt sig att någon rörde vid henne och ville inte släppa mig riktigt.. usch, stackars henne. En kram kostar ju inget? Kan det glädja henne ska hon få många fler om hon vill!
Sen kan man också komma till andra som bara skriker, spottar ut maten man gett dem över bordet, ta för givet att jag med glädje tar löständer i handen som är 100 år och borstar dem med ett leende på läpparna, att jag är stark som en oxe och kan lyfta nån som är stelare än en pinne och väger 85kr!! (AJ MIN RYGG) Njae.. blandade känslor som sagt. Svårast har jag nog med att hålla minen när frukosten åker berg-och-dalbana i halsen på mig.. *rysare*
Idag är jag ledig, såå skönt är det! Ska städa med glädje till mig själv för en gångs skull.
Vi är båda lediga helgen - jag och Andreas - så vi ska ha mys blandat med fest. Mys för att vi faktiskt har varit ett par i ett år nu! Det ni, hihi! Tiden springer iväg när man har roligt! =) Hoppas det blir många fler år, ska jag nog se till att det blir! ;-)
Fest för att Andreas vän fyller år! Ska bli skoj faktiskt, säger faktiskt för Emma kommer också, så längesedan jag träffade henne och Sebbe. Annars brukar de bara va grabbar, men nu kommer flickor också!
Då så tror jag minsann att städningen kallar, kanske skriver sen igen hur min lediga dag har artat sig!
Förresten... Jag vill ge Andreas ngt nu när vi firar ett år, kom gärna med förslag! Han är otroligt knepig att köpa present till.. han pratade om parfym.. hm.. trist tycker jag! Får gärna vara något skojjigt!
HEEJ!!
Observera Andreas fingrar som jag försökt klippa bort från bilden! *knasbolle*
Midsommar i droppar...
Nu ska vi iaf åka hem till svärföräldrarna och hoppas att vi slipper bli smittade! Klarar vi nog.. När jag tänker efter så skulle det inte förvåna mig om jag lyckas dra på mig något mer, efter några dygns kasst mående går jag nu med lindat ben/fot/vrist och funderar på om jag ska ta mig till akuten och sitta där midsommarafton? Vet inte vad jag gjort men hoppat runt på en fot i två dagar nu, känns som en spricka i vristen ungefär.. Kan inte röra den på något håll, varken upp eller ner, höger eller vänster.. Haft svårt o sova, när jag ligger på magen måste det "onda" benet hänga utanför sängkanten eftersom jag inte kan sträcka ut vristen.. *haha* Min vanliga tur! Så om jag nu skulle få körtelfeber eller halsfluss också skulle ju kanske kvitta. Pessimist...
Abbe har fått en pip-boll, han äääälskar pip-bollar!! Vi klarar ungefär en halvtimme i stöten sen blir man dum i huvudet av allt pipande, men det e så häligt o se hur glad han blir för det lilla! Plus att han sysslesätter sig själv.. ;-)
Jag har nya gardiner förresten, längtat efter mina MARIMEKKO, här e dem:
Fina va? *nöjd*
Igår åkte jag och Abbe till Åhus och träffade Jon, Kinja, Tim och wille.. Mysigt va det! Hundarna lekte som bara den, Kinja o Abbe e så lika, ändå inte ens samma ras:
Abbe till vänster! Mest svansen som skiljer..
Wille e bland det sötaste jag sett, han e så lugn o gosig, tittade mest på när de andra två stirradet runt som om de aldrig fått springa förr, detta e min mammas SpringerSpaniel.
Nu ska jag ta en dusch o sen fixa till mig lite midsommarfin iaf, även om jag bara ska va fin för Andreas! *hihi*
Glad midsommar allihopa!!
Den där sjukvården..
Inte konstigt att folk går ner sig i sin ensamhet när man måste kämpa för att få hjälp.. Tur att jag har jävlaranamma i mig så de inte kommer undan! Efter en evighets telefontid och 3028 frågor så lyckades jag övertyga om en telefontid med en läkare, än har han inte ringt tillbaka. Som tur var ringde min ordinarie privata läkare idag och gav mig både tid och instruktioner tills vi ska ses.. *skönt* Skiter i de jäkla husläkarna som inte finns till för att hjälpa utan bara vill ha sin lön...
*%&(#(¤¤&(/"*
Minns tiden då jag tampades med försäkringskassan, dem om nån vet hur de ska knäcka en! Jag undrar om de inte går kurser i "att-få-människor-känna-sig-utelämnade-och-utsatta"? Känns så..
Funderat mycket på det - efter mina egna upplevelser och vad jag hört från andra som behövt ha kontakt med dem - vad försäkringskassan egentligen finns till för? Varför finns dem om det tar dem så mycket emot att hjälpa människor som behöver HJÄLP? Är det inte deras jobb att hjälpa dem det kört ihop sig för?
Jag som gått hemma sjukskriven i fyra lååånga år av min ungdom/vuxna liv borde väl få stöttning och hjälp att komma ut och tillbaka till livet? Jag blir väl inte sjukskriven för att jag är frisk? En frisk människa pallar ju inte ens ta deras attityd, hur ska en sjuk göra det då? Undra om de är medvetna om hur svårt det steget är att be om hjälp? Undra om de vet att det finns de människor som förbereder sig en lång tid för att ens kunna gå utanför dörren och möta verkligheten för att ta sig till deras kontor?? Jag blir förbannad och besviken att det funkar såhär! Vilken tur att jag har föräldrar som hjälpt mig med alla dessa myndigheter, tänk de som inte har nån att få stöttning av! Usch, hemska tanke... Nu är jag vuxen men känner ibland fortfarande att jag behöver vända mig till mina föräldrar för att få hjälp och råd när det gäller sånt här.. När man är ung och inte har så mycket erfarenhet körs man lätt över och vet inte alltid sina rättigheter. Jag ställer högre krav nu, med all rätt tycker jag!
Visst har vi rätt att få må bra? Vi måste väl få ställa krav på de myndigheter som faktiskt finns till för att HJÄLPA oss??
Undra om jag ska ta Reinfeldt`s plats som statsminister och ordna upp ett och annat? *hehe..hade sett ngt ut*
Min storebror har kommit hem med sin lilla vovvsing Kinja, ska bli mysigt att träffa dem idag! Han har en förmåga att få mig att skratta, han är underbar, precis som vår lillebror! Älskar dem, mina bröder!
Som ensam flicka behöver jag inte fightas om deras uppmärksamhet och deras beskyddande kärlek *hihi* Jag får den helt och hållet från dem båda..
Nu ska jag ta mig en dusch och försöka ta dagen med mindre tårar än igår..
Here I come!
Lillen och jag!
Storen o jag!
I bubbel minsann - TURKIET -05
Varför skulle jag få gå upp ur poolen för? NEPP!! =)
Målat såklart...
Älskar ju att måla... den senaste!
Andreas & min hand..
Lagt upp den på www.tradera.com för att se lite om den uppskattas av andra!
Länken kommer här:
http://www.tradera.com/auction/auction.aspx?aid=44868690
TACK!
En tur i skogen..
Det är en känsla av maktlöshet att hjärnan vill en sak men kroppen en annan.
Det är en förödande känsla att vilja så mycket och kunna så lite..
Jag hatar känslan av att inte ha makten över min egen kropp och själ i min resa genom livet..
Hjärnan står stilla, avslutar nog här.. Hörs en annan dag
Tobisvik!
Mamma och pappa har sin vagn stående där i sommar och nu när de är bortresta passade Andreas & jag på att låna den, typiskt att vädret inte höll i sig så vi kunde sola och bada. Det spelade egentligen inget roll för det blev mysigt på ett annat vis nu istället ;-)
När vi kom ner igår kväll startade vi grillen och lagade mat, blev så gott! Kanske var det för att vi är ett bra team på att laga mat eller så blir det en annan känsla att äta på camping men gott va det iaf!!
Efter vi hade ätit tog vi en sväng med Abbe på hundbadet och kastade boll, han va så lycklig när han sprang där o busade. Rädd för vattnet är han också, hihi.. såg så roligt ut när vattnet hann i kapp honom vid strandkanten. Eftersom det blåste så var vi ensamma och gjorde allt mycket mysigare. Andreas vek upp byxorna och vadade, försökte locka i Abbe i vågorna men det va helt omöjligt.. han blev lite vågligare iaf men i vattnet skulle han inte. Så synd att jag inte hade kamera för det hade blivit så fina bilder på mina killar! Det blir nog fler gånger..
Vi hade turne i "skit gubbe" och jag förlorade naturligtvis, malliga Andreas blev mästare och det fick jag höra.. *gggrrr* Ah, det fick han va mallig över.
Det va lite ruggigt så vi kröp upp i soffan me tända ljus o godis o kollade på "Skruva den som Beckham", skit va vi skrattade! Den va ju jätterolig, trodde jag inte..
Idag hade vi utfärd till Bo Olsson i Tomelilla, massa skräp och inte speciellt billigt men roligt med utfärd. Fick ett par tofflor av Andreas som jag så gärna velat ha o jobba i, rosa e dem också!! Me like.. =)
Tack honey!
Massor av bilder som jag glömt lägga upp.. några kommer här..
Abbe & Scott leker..
Scottentotten blev skitigast, eller ja - det syntes mest på honom
OBS! Han är VIT i vanliga fall...
Trötta och törstiga passade de på att snacka skit i skuggan.. =) Sötisar...
Andreas & jag har pizzabak, fick för oss att vi kunde laga lika goda Calzone som "chefen" och...
...fina blev dem...
... o goda....!! =)
Nu ska jag måla lite!
Tack o hej
Välkommen till världen skruttan - Pandrea Nilsson!!
IRRI!!
Orkar inte skriva om allt just nu.. kanske sen.
Kram
Duktiga jag!
Igår ringde jag min lärare och fick besked om hur det gått på min hemtenta för henne, kursen heter Behandlingsarbete och Psykiatri vilket är såå skoj o intressant, det är liksom kursen som man går hela utbildningen för nästan! Jag hade - helt otroligt - fått 53 poäng av 54 möjliga!! SHIT!! En som fick alla rätt i klassen sen tre som hade 53!! Va duktiga vi e!! =) Jag har aldrig varit någon pluggis direkt men när man läser ngt som intresserar en så är det en helt annan sak och jag blev SÅÅ GLAD!! Växte ett par cm till och blev peppad att ta itu me de kompletteringar jag har kvar.. inget stort eller svårt, ska bara ta tag i det! *hihi*
Malliga jag...
Idag hängde jag me en kompis till sjukhuset som moraliskt stöd, det gick bra som tur va!! Inte roligt att vänta på besked..
Sen bar det upp på stan o skickade iväg ett par plagg jag sålt. Nu har jag städat som vanligt o ska strax lägga mig på sofflocket me Abbe o mysa en stund. Han tycker jag e så trist... idag igen..=(
Ååå, min vän går i väntans tider, minst sagt o jag väntar också! Längtar o funderar... spänt e det också, vet att hon klarar detta galant men man är ändå lite nervöst eftersom jag aldrig själv legat där o behövt klämma ut en klump på 3-4 kilo!! Vet ju inte hur det e.. Allt kan hända men som jag känner henne e hon en fighter som tar sig genom allt hon tar sig för, stolt över henne!!
Nä.. nu har jag inte mer o berätta för tillfället! Kanske senare... Haj hopp
Hundfolket..
En äldre man som bor på vår gård har en gammal tax som han jämt rastar, iaf samtidigt som mig. Mannen är ca 70 och har fallit pladask för mig som är 24 till hösten. Han inser inte heller att det är gubbsjukan som tagit över hans kropp och numer styr den! Sist vi möttes bredde han på som innan PLUS lite till, jag va sååå vacker o fin, han önskade att han var 5 år yngre för då skulle han jagat runt mig sa han. Hade stor lust att fråga honom om han trodde på allvar att det skulle räcka med FEM år?? (Svalde den..) Han frågar ofta om min sambo, om vi är gifta och så.. Jag jobbar med äldre i mellanåt och jag tycker inte mer än att det är gulligt när de tycker jag är söt men det är liksom skillnad o säga det en gång och att varje gång man stöter på varandra säga det - komma med antydningar på att bjuda ut på middag osv, nä.. frågan är nu när jag går med Abbe om jag ska ta sista biten genom mörka dungen eller förbi gubbens lägenhet? Står i valet o kvalet...
En annan man som har en pudel o en setter brukar strosa här i krokarna. Nu har mitt dumma nöt stannat o hälsat en gång och jodå, nu är vi "bästa hundkompisar"!! Han är i ca 50års åldern o lever nog ensam med sina hundar för så som han pratar när han ser mig tyder på ensamhet och han bara MÅSTE VENTILERA!! Jag lyssnar mycket på folk och kan bara det att jag lyssnar hjälpa någon så hjälper jag gärna men OJ va mannen kan prata. Förra gången vi möttes pratade han på om att hans ena hund är prostatasjuk, att han tagit över settern och varför, vilka hundraser han tycker om, att Jack Russell en gång varit en hemsk ras, nu gillar han JR, att han har en vuxen son, va han jobbar med m.m.m. Den här mannen antingen stammar eller blir bara väldigt uppspelt när han pratar så orden hittar inte alltid rätt. Efter ungenfär 15 minuters nickande o "hummande" lät jag Abbe dra iväg mig.
Idag masar jag mig upp, mår som man brukar efter att han druckit alkohol och haft fest hemma.. Tar Abbe i kopplet o gissa vem som kommer där gående rakt emot mig? Mannen me hundarna såklart. Hann bara tänka "Min vanliga tur.." innan han satte igång. Idag handlade det om växthuseffekten, George Bush, statsministrar, forskare, hans värksjukdom, att han vaknade av en katt som lyckats ta sig in i hans lägenhet under natten, Albert har bra mått i kroppen o ja, han har varit rektor i 25 år. Så fort jag rörde mig gick han efter, så jag bytte håll o han fortsatte efter.
Jag klarar inte att be honom va tyst så jag får väl skylla mig själv att jag en gång hälsat o varit trevlig o lyssna på de där människorna.
Förra veckan mötte jag en kvinna med tre hundar. Två stora och en mindre. Jag har sett henne förr och har alltid tyckt att hon ser otroligt sur ut. Jag tänkte när jag mötte henne att hon behöver ju inte vara sur för att hon ser sur ut. Vi gick på varsen sida om vägen och Abbe drog från vårt håll och ville hälsa och likaså gjorde hennes tre. Till slut frågade jag "Får de hälsa?" Till svar fick jag utan att ens titta på mig "NÄHÄ- DET får de INTE!!" Hon lät arg över att jag ens bara frågade en såååå dum fråga.. Stackars hennes hundar.
Jag har funderat mycket på varför man skaffar hund? Jag tror ändå så att hundägare har ett extra behov av att "ta hand om" och i många fall är ganska ensamma. Man måste ju sakna något för att ens komma på tanken att skaffa hund. Jag tycker det är det enda rätta för usch va hemskt det skulle va om man skaffade hund utan att ha behovet av en, kanske för att följa trenden att skaffa hund. Stackars djur...
Mannen med hundarna skaffade nog för att han verkar vara en ensamvarg plus att jag tror han tycker det är ganska behagligt att han kan prata på till dem utan att bli avbruten som med människor.
Den äldre mannen skaffade nog för att få komma ut och slippa sin fru där hemma små stunder om dagen, livet är hårt efter pensionen. Hunden är gammal, precis som han... han har också tagit över den precis som jag me Abbe.
Kvinnan jag träffade har nog skaffat sina för att utöva makt, hon lyckades nog inte med mannen så hundarna blir hennes slagpåsar...
Folk skaffar hund när barnen flytt hemmet, om de blivit ensamma, för sällskap, när ens partner reser mycket, för att de själva inte kan ta sig i kragen och gå ut så måste de ha en hund om drar ut dem, i väntan på barn och massa andra anledningar men sant är iaf att hundar är ett otroligt mysigt sällskap.
Jag möts iaf alltid av en sprudlande glà liten tok till hund i dörröppningen som bara älskar att han är just min!!
Min egen skamvrå..
Händelseförlopp:
Jag hade bestämt att idag är det storstäd, kommer folk i helgen och då vill man ha extra fint och rent. Påtar och donar.. går här och dammar, kommer till tv-bänken där det står tre röda ljus i varsen ljusstake. Ser att de har runnit när de brunnit och lyfter dem.. försöker pela bort stearinet o... GAAAAHH!! Det är röda märken i träet. Lugn o fin Anna, detta är inte din bänk - du måste fixa det! Hämtar en svamp o tänker att det är tur att Andreas inte är hemma och ser detta. Gnuggar lite lätt, händer inget.. tar i lite till och inser att det inte går bort.. FAAAN! Torkar av me trasan och (som om det inte kunde bli värre!) jag har nu gnuggat fläckar OCKSÅ! Jäkla mög.. Hur ska jag berätta detta? *förtvivlad* Inte så längesedan jag slog sönder glas me mina klantiga händer.
Sätter en fruktskål över och funderar hur jag ska släppa denna bomben..
Andreas ringde och va på väg hem från stan, hör att han är irriterad över allt folk på stan (stundent idag) han är varm och byxorna han köpt är på tok för långa. Det hjälper inte att jag frågar om han kan gå ut me Abbe eftersom jag är mitt uppe i städ. (har ännu inte kommit på hur jag ska berätta)
Jag står o plockar med disken och han ska hem till sin mamma som ska hjälpa honom me byxorna:
-Älskling.. det har hänt en grej..
Han tittar allvarligt på mig och VET att jag tagit sönder ngt eftersom det bara lyser SKYLDIG om mig..
-vad har du gjort?
-Det har råkat bli märken på tv-bänken av ljusen.. (sväljer hårt..)
Han går o tittar, hör bara FAAN! Andra fula ord kommer också.. Jag tänker bara shit, såhär arg har han inte varit sedan vi hade inbrott, då va det som tur va inte mitt fel.
Jag piper lite lät.. "men.. jag kunde inte hjälpa det, (o så kom försvaret) det är väl inte bara jag som tänt ljusen?" Jag vet ju att det är mitt fel, jag har köpt de där förbannade ljusen..
Allt plockas av från bänken och han gormar att det måste köpas ny bänk. Jag hade inget hellre än velat säga "Det gör inget vännen, jag köper en ny till dig me alla mina pengar!!" Men jag vet att jag har inga pengar, jag KAN inte köpa en ny... inte i detta livet iaf.
*suckar* Jag står i min egen lilla skamvrå nu och skäms.. Jag är världens sämsta flickvän nu och det känns som han är så arg att han inte tycker jag ska va här. (fast det vill han nog..hoppas jag)
Klant klant o åter klant.. hur i heee...la fridens namn kan jag va så DUM att jag inte fattar att ljus färgar av sig??
Jag har nog ngt kopplingsfel i hjärnan tror jag. Nu ska jag slänga de där ljusen o kanske knäcka dem lite också innan för att få avreagera mig. Tur att älskling ska på studentfest och få ha skoj ikväll, han behöver släppa tankarna på sin klumpiga flickvän...
Bara lat.. o lite gnat!
Idag har jag träffat min Sanra som jag inte sett på länge, sist jag såg henne va hon i andra månaden med sin lilla flicka i magen.. På lördag beräkas det födelse för tösen så hon va betydligt större om magen idag så fin, magen va så rund o go, så lagom o fin! Hon passar i sin mage.. (om man nu kan göra det?) Sanra e vacker, med eller utan mage. Saknat henne och hennes goa Neo.. Saknat att få följa med under graviditeten som jag gjorde med Neo. Besök på förlossning innan det var dags (Sanra o jag, mammor och alla pappor, undra vad de trodde?), känna sparkar, bli uppringd direkt efter han kom ut och sen allt efter, passning och mys!! Tänk att Neo är 4 i november!! Kan inte fatta det.. Speciell liten krabat för mig det där! Han kommer bli världens bästa storebror (efter min såklart...hihi) till lillan i magen. Inte utan att man blev avis och ser fram emot den tiden då man ska kånka runt på en bebis i magen, hälften av mig och hälften av min älskling.. *mys*
Jaja, det blir då det... ;-)
Varit på Hemtex idag också, halva priset i hela affären!! Passade på att köpa handdukar som vi har snålt av. Inte skoj o lägga pengar på sånt men det måste man ändå. Hela livet är fullt med måsten! Jag trodde att genom att bli vuxen slippa alla måste, "Anna, nu är det dags att krypa till kojs!" (jag som längtade efter att få sitta uppe om kvällarna när jag blev stor.) "Anna, nu är det dags o vakna!" (när jag blir stor ska jag sova lääänge på mornarna. "Anna, du ska vara hemma då och då, du MÅSTE ÄTA!!" (som stor ska jag ränna ute om nätterna..o äta godis dagarna i ända.) Idag är det fullt med betydligt allvarligare måsten... Måste städa, måste handla mat, måste tjäna pengar, måste bli något, måste plugga... MÅSTE MÅSTE MÅSTE!! Bara beslut över vad vi ska äta till kvällsmat är jag trött på.. Är det pensionen man ska längta till nu då? För att bli förälder ökar bara alla måsten så nästa tid att längta till är alltså pensionen? För att slippa måsten alltså? Vi är alldeles för många på jorden som önskar livet ur oss tror jag.. Blir rädd ibland. Måste påminna mig själv om att njuta av dagen, det kan ju faktiskt vara den sista och jag har det otroligt bra jämfört med många andra. Misstolka mig inte nu, JAG ÄR LYCKLIG!! Mår bättre nu än jag gjort på länge. Har en underbar sambo som gör livet lättare för mig, en vovve som alltid är glad att se mig, vänner som peppar och berömmer och en familj som älskar och stöttar mig oavsett hur jag mår, vilket humör jag är på och vilken tid på dygnet det än är - JAG ÄR LYCKLIG!!
That`s it for today...
Gulleungen NEO!!
Klassfest!!
Va ju klass fest i lördags och OJ va skoj vi hade!! Wooohhooo!! Glad att jag åkte iaf, jag som inte skulle. Började med beundran mellan oss alla va fina vi kunde va, att smink kunde användas... ojojoj. Sånt ser man inte alltid i skolan, lusten att göra sig fin då är obefintlig.
Sen började vi grilla och fixa för mat, så smarrigt! God pastasallad med fetaost och soltorkade tomater etc. Potatissallad, bröd och gott från grillen!
Grillmästare Åsa, AnnaT och Madde.. Lena syns i bakgrunden...
Som vanligt överdriver jag inte alls mitt smile, här är det käk me Lolo som vi va hos!!
Efter maten fortsatte det till lekar, vilket jag faktiskt inte alls tycker om men va fan... jag visste vilket skrik det skulle bli om jag inte ville va me så jag fick ju va me iaf. Krocket o kubb stod på schemat och jag va värdelös på båda, förbannad blev jag också - kass förlorare kanske? =) Abbe däremot tyckte det va skitskoj me kubb och trodde alla kastade pinnar till honom när de i själva verket skulle kunna kastar pinnar i huvudet på honom så irriterade de blev på honom.. Då blev jag lite sårad, när nån brast ut att jag hade en CP-hund som måste ha något fel i huvudet! Jävligt osmaklig kommentar och Albert blev inslängd i huset, jag gick o släppte ut han igen och slängde klubbfan o ville inte va me o spela mer.. =(
Det släppte ganska fort o jag va på G igen.
Här började ju den riktiga festen som senare slutade i vattenkrig!! Inte igår man hade sådana mogna lekar halv två på natten! haha
Madde, AnnaT & Linnèa
Me me ölen..
Madde, jag & Lina
Så va det igång!! =)
PÅ RIKTIGT!!
De här två alltså... ;-) Lina visade verklig talang.. Dans o seriös sång, haha!
Linnèa & AnnaT e HAPPY!!
Mysflickorna!
Fråga mig inte vad värdinnan höll på me.. haha, hon e för go!! Glà va hon iaf!
Lärde mig dessutom prata "Malungsmål" haha, nä.. EN mening!
" E A EN tzin tzotzil! Typ.. *skrattar* Linnèa försökte lära mig detta på toan, gick sådär... Iaf så betyder det ! "Jag har en skinn-kjol" Inte så överdrivet ofta jag kommer använda den repliken kan jag berätta men va fan.. skoj o kunna!
Kort o gott, skitrolig fest som var absolut nödvändig för att vi alla skulle kunna slappna av tillsammans o det både behövde/gjorde vi! Hoppas alla de andra samtycker om detta...
Hur tar man ett sådant besked?
De två senaste dagarna har fått mig att färdas tillbaka i tiden.. tillbaka till den dagen då pappa ringde och berättade att min morbror plötsligt gått bort. Tiden stannade och det kändes som om min hals knöt sig dubbel... "Var är mamma?" Förstod inget... han kan inte dö? VA FAN MENAR DU?? Jag skakade bara på huvudet o sa nej, nej nej... Mamma åkte direkt in till min morfar och vi beslöt att jag skulle följa med och hämta henne där så jag kunde ta hennes bil tillbaka hem, ingen idè att låta henne köra just då.. Aldrig sett min mamma så apatisk.. hela hennes kroppspråk tydde på sorg, hon grät inte..men tårarna föll längs hennes kinder iaf. Hon var i chock. Tyckte vi var tramsiga som skulle hämta henne, hon kunde köra själv men när jag och pappa kom in till henne var det precis som det brast.. hon förstod egentligen att hon inte var i skick att köra och blev så lättad att se oss.
En underlig känsla som samtidigt skrämde mig.. min mamma, min starka mamma som tar emot oss när vi faller, hur ska jag ta emot henne?
Dagen efter fick vi åka och ta farväl av min morbror.. Jag var orolig och nervös, hade aldrig sett en avliden person.. mötte moster som knappt kunde stå.. Väl inne hos morbror var det vackert. Han låg med ett lakan uppdraget till bröstet och armarna o händerna längs varsen sida om kroppen, han blundade och såg så lugn ut. Tända ljus och en liten blomma stod brevid. Klappade honom lätt på kinden, kall och stel.. viskade i hans öra att han skulle sova gott och att vi skulle ses igen..
Min morbror dog en kväll då han körde hem från sin favorit-sysselsättning - bowling. När hans fru åkte hem senare på kvällen stötte hon på hans bil i vägkanten - stannade och gick fram.. Han hade parkerat bilen vid sidan och satt helt lugnt kvar med bälte och försvann från oss.. Hans stora kroppspulsåder sprack och det gick snabbt.
Morfar överlevde sitt barn, mamma miste sin tvillingsjäl, alla i familjen miste en trygg och kärleksfull person som aldrig går att få tillbaka. Vi älskade honom högt och jag kan inte hjälpa att undra vad Guds tanke var med detta? Vad finns det för gott med det här? TA INTE HONOM!!
Tro det eller ej, men han besöker mig ibland.. han tittar till mig och imellanåt klappar han mig på kinden när jag har det tufft, så som han gjorde när han levde...morbror min morbror.. "Vi fyller år på samma dag och fortfarande kommer jag på mig själv när jag lyfter luren för att sjunga för dej att du inte kommer svara på andra sidan.. Jag grattar dig än, tänder ett ljus för dig och berättar att du är saknad och älskad av oss här nere!"
Allt detta kom upp igen när en vän till mig nyligen miste sin moster och anförtrodde sig till mig, kunde inte hjälpa att fälla några tårar när hon berättade så fint.. Döden är hemsk, men snälla... låt dem som lämnat oss för döden komma till ett bättre ställe - ett ställe som är rättvist för det e det inte här..
Tänker på dej min vän, dagarna blir lättare, det lovar jag..
Läget nu liksom
Nu på morgen har jag startat kampen mot tvätthögen! Anna vs. tvätthögen, kampen är svettig o nödvändig.. Ni vet när man glömt boka tvättid tills du plötsligt står där en dag utan underkläder? Då bokar man på studs men jag och Andreas har funderat på det... tanterna i huset har nog fan två tvättbrickor för det finns aldrig tvättid samma vecka! Så nu var det nödvändigt att ta tag i det.. Dessutom e det ju klassfest i helgen och då vill man va fin o ren =)
Åter till den här klassfesten som jag velat hit o dit om. Lovade ju Andreas föräldrar att passa deras hund och hus natten mellan lör o sön, samma kväll som det e klassfest så jag backade ur. Sen diskuterade vi hemma om fotbollen som går samma kväll, föräldrarna har inte kanalen vilken skulle betyda att Andreas åkte iväg o kollade fotboll när jag satt kvar i huset me hundarna.. NEVER! Då sa han snällt och besviket "Jag får väl lyssna på radion då..." Nä, för då kom jag på den brillianta idèn att Albert åker me mig o Scott (deras hund) får va me Andreas, rättvist väl? Nu lämnar jag honom i sticket men... hur ofta har vi klassfest? Känns ändå lite grymt... Efter allt velande har mina flickor i skolan fått mig att hänga med, känner mig så uppskattad av dem!
Desutom har vi haft en tuff termin i skolan och mycket känslor har dykt upp, jag tror det beror på en jäkla dålig mix av utmattning, ämnen som rör om i hjärna och själ, olika åsikter och ja, alla upplevelser vi har i klassen. Ingen tycker lika och alla är benhårda på sin sak, det blir lätt diskussion o känslor. För mig iaf... Så det ska faktiskt bli skoj att träffa alla på ett helt annat plan och kunna släppa skolan för en gångs skull o kanske se att vi faktiskt har en del gemensamt ändå vi som inte alltid kommer överrens. Vem vet, kanske blir det flaskkastning och skrik, eller skratt o gemenskaphet - jag hoppas på det sista! =) Något jag verkligen ser fram emot är att dricka ett (vem ljuger jag för?) många glas vin tillsammans med de tjejer jag verkligen tycker SÅÅÅ mycket om! Vi ska skratta och snacka skit, kanske Linnèa o jag delar våra tips & trix, Lina och jag berätta för Linnèa hur det egentligen låter när man kommer från Mora - "Ha du maaat i håree nu igen da?" Becca & jag kommer väl gå runt o ömsom lappa till varandra o ömsom kramas (vi har diskussioner ganska ofta som bara slutar i skratt), speciell vän för mig,Hili o jag garvar åt samma kassa grejer och när fantasin sätter fart sen kan man hamna var som helst med henne, Mia min vän, vilken tur att du finns som är normalast av oss alla!! Vill man komma tillbaka på jorden ska man få fatt i dej och lyssna på ngt vettigt för en stund.. tycker om er flickor!
Hur ska detta sluta? Vi kommer leka lekar o dricka till ottan... Tycker det ska bli mysigt o ha Abbe me mig, hoppas han funkar me Lolo`s Rocky.. Känner på mig att Abbe kommer va heeelt extas, älskar alla!! Kommer det folk hit kan han va glad hur länge som helst för det, han kommer knappt hinna hälsa och hoppa runt som en kanin. Bara så ni vet, när han låter som en gris blandat med morr så e han inte arg, UPPSPELT!! =) Många tror han är siggig då.. Nepp, lycklig snarare!
Oj va jag ska hinna idag, vill först o främst få fint här hemma. Har ju knappast tid när skolans alla moment ska avslutas.. Andreas har åkt på möte på tjärö hela dan så jag kan ta det i min takt, lyssna på hög musik och ha knäpptyst när jag vill. Misstolka mig inte, jag kommer sakna honom om ca en timme iaf så detta snack e bara för att verka tuff o häftig... jag e egenligen en mes!
Nä ni, ta er samman o gör något vettigt av dagen! Peace.. (coolt avslut från mesiga jag)
Linnèa & Lina i sitt esse!!
Hili, Linnèa, Lina & Mia
Den här bilden på Linnèa tycker jag e så vacker! =) Stil liksom...
Har snott bilderna från Linnèa, hoppas att du inte misstycker... ??
