Sjukan
Efter lång tids magbesvär axelrerade allt tidigare i veckan, fick ont i hela magen och kände att det var ngt som inte stod rätt till. Känt mig febrig och skör fast jag sällan har feber och ligger oftast ganska lågt i temp så jag tänkte att det säkert bara var en känsla. Stannade hemma från jobbet i måndags, var ledig i tisdags och skulle försöka igen att jobba igår, gick åt pipsvängen... irriade runt och var yr och sprang akut på toa hos de gamla och fick låtsas som att allt var OK, svårt när man känner sig kass.. Beslöt mig för att ta tjuren vid hornen och ringa samordnaren för dagen och bemanningsansvarig på kontoret, behövde åka hem. Sura miner och fick ordna det själv. En tjej i gruppen hjälpte mig med några under eftermiddagen och jag fick minsann bita ihop för två vårdtagare till.
Sen åkte jag hem och kastade mig i sängen, inget ville stanna i magen, tog tempen och där var minsann feber! Ville knappast ringa "suggan" på vårdcentralen i Åhus som sa till mig sist att höra av mig till hösten så jag ringde sjukvårdsupplysningen och hon tog mig, som tur var, på stort allvar. "Herregud!, din mage mår urkasst! detta är allvarligt, iväg genast till doktorn!" Fick tips och massa råd för att klara mig hemma tills jag skulle åka till öppenvården som jag bestämt mig för kl 17.00 då de öppnade. Väl där tog de mig direkt till akuten, ingen öppenvård här inte.. Tog prover och tempen hade höjts, allt gick i väldans fart tills plötsligt den eeeeviga väntan på kirurgen skulle komma. Efter 5 timmar kom en gullig sköterska in med en telefon och sa att min mamma var i luren, hihi, gulliga mamma! Det hade tagit för många timmar tyckte hon för att hon skulle kunna vänta på att jag ringde upp henne, dessutom tror jag hon tänkte tillbaka till förra gången min mage va dålig och hon var med, då fick jag inte åka hem på 2 dar. En haltimme efter det tittade min älskling Andreas in genom dörren, så skönt att se honom! Hade sagt till honom innan att stanna hemma för det är så tråkig väntan där på akuten om jag inte kom in direkt och jag är glad han slappa den tråååkiga väntan. Efter 6 timmar kom en underläkare och ställde massor av frågor, klämde på mig och lyssnade osv.
(mitt i allt detta bad jag Andreas gå ut, varje gång jag är akut hos doktorn pga magen ska de känna - REKTALT - bara att lägga sig på sidan och skämmas med byxorna i knävecken, USCH VA FÖRNEDRANDE!! Sen vill de att man ska känna om det gör ont eller "bara" är obehagligt... hua mig!! blärk!)
Efter alla om och men ska jag ytterligare en gång kontakta vårdcentral som måste skicka remiss om gastroskopi (kamera ner genom hals till magen) för att se om där möjligtvis är magsår och nu har jag lämnat alla möjliga prover. det tyder på att jag fått nån taskig bakterie i tarmen, de väntar svar på vad det är för bakterie, därför kan jag ännu inte behandlas mer än öka min medicin mot de andra magbesvären jag har. (svårt att tro på det där me bakterie.. tror ngt annat)
Läskigt att de inte kan lokalisera var infektionen sitter, känner mig svettig som tusan just nu och blir trött för minsta lilla men är uppe på benen, annars blir jag tokig! Så skönt att Andreas är hemma...
Nu har jag fått beklaga mig lite, tack o hej
Sen åkte jag hem och kastade mig i sängen, inget ville stanna i magen, tog tempen och där var minsann feber! Ville knappast ringa "suggan" på vårdcentralen i Åhus som sa till mig sist att höra av mig till hösten så jag ringde sjukvårdsupplysningen och hon tog mig, som tur var, på stort allvar. "Herregud!, din mage mår urkasst! detta är allvarligt, iväg genast till doktorn!" Fick tips och massa råd för att klara mig hemma tills jag skulle åka till öppenvården som jag bestämt mig för kl 17.00 då de öppnade. Väl där tog de mig direkt till akuten, ingen öppenvård här inte.. Tog prover och tempen hade höjts, allt gick i väldans fart tills plötsligt den eeeeviga väntan på kirurgen skulle komma. Efter 5 timmar kom en gullig sköterska in med en telefon och sa att min mamma var i luren, hihi, gulliga mamma! Det hade tagit för många timmar tyckte hon för att hon skulle kunna vänta på att jag ringde upp henne, dessutom tror jag hon tänkte tillbaka till förra gången min mage va dålig och hon var med, då fick jag inte åka hem på 2 dar. En haltimme efter det tittade min älskling Andreas in genom dörren, så skönt att se honom! Hade sagt till honom innan att stanna hemma för det är så tråkig väntan där på akuten om jag inte kom in direkt och jag är glad han slappa den tråååkiga väntan. Efter 6 timmar kom en underläkare och ställde massor av frågor, klämde på mig och lyssnade osv.
(mitt i allt detta bad jag Andreas gå ut, varje gång jag är akut hos doktorn pga magen ska de känna - REKTALT - bara att lägga sig på sidan och skämmas med byxorna i knävecken, USCH VA FÖRNEDRANDE!! Sen vill de att man ska känna om det gör ont eller "bara" är obehagligt... hua mig!! blärk!)
Efter alla om och men ska jag ytterligare en gång kontakta vårdcentral som måste skicka remiss om gastroskopi (kamera ner genom hals till magen) för att se om där möjligtvis är magsår och nu har jag lämnat alla möjliga prover. det tyder på att jag fått nån taskig bakterie i tarmen, de väntar svar på vad det är för bakterie, därför kan jag ännu inte behandlas mer än öka min medicin mot de andra magbesvären jag har. (svårt att tro på det där me bakterie.. tror ngt annat)
Läskigt att de inte kan lokalisera var infektionen sitter, känner mig svettig som tusan just nu och blir trött för minsta lilla men är uppe på benen, annars blir jag tokig! Så skönt att Andreas är hemma...
Nu har jag fått beklaga mig lite, tack o hej
Kommentarer
Postat av: Linda Hili
Stackars lilla Anna.... jag tänker på dig. Kram
Postat av: svartis
Gumman lätt inte kul det där vet själv hur det är med magproblem har ju kvar mina gallstenar och får än idag känna på det där förnedrande med byxorna vid knävecket när man åker akut in till sjukan.Har fått göra gastroskopi vi alla är olika när det gäller smärtgränser så därför kan jag inte uttala mig om hur du kommer uppleva den men tänk positivt du kommer få lite mer svar på varför magen mår som den mår.....tänker på dig....
Trackback
